2 maj nåddes jag av den oväntade nyheten att den fridlysta arten raggarv hade hittats på Bohus fästning. Det finns en notering från Halland för 200 år sen, därefter har den inte setts på västkusten. Men LF som hittat den nu, kunde inte återfinna den exakta platsen. ELj och UU åkte dit ändå 2 maj. ELj frågade sig, var skulle jag vilja växa om jag var raggarv. Han siktade högt längs muren och där fanns den i mängder! Det var inte samma ställe som LF hittat sitt enda exemplar. Det är verkligen ett häftigt fynd. På kvällen kunde jag komma dit. En fantastiskt mjuk känsla att beröra raggarven! Många plantor, så den hade växt där länge inkognito. 10 maj var Gunilla och jag där på nytt i bättre ljus, den blommade fortfarande. Men på vägen upp tittade vi på många andra vårväxter också, dessa ofta små oansenliga växter, en del benämnda vitploppar. Dessa kan ni se på hemsidan Evas vandring. En bild visar hur det ser ut från parkeringen, högst upp till vä om lilla trädet växer raggarven. Den finaste bilden från 10 maj är med här också.
