loading

Loading, please wait...

30 nov

Efter en övernattning i Addis Abeba lämnar vi huvudstaden tidigt för transport norrut med flyg till Gondar. Under flygningen ser vi bergslandskapet med sina höjdplatåer och när vi närmar oss Gondar Etiopiens största sjö Lake Tana (85x66 km). Av den grunda sjöns 26 fiskarter ska hälften vara endemiska men trots att vi jagar endemiska arter besöker vi inte sjön. Det finns för oss häftigare arter som väntar i Simienbergen. Vi inhandlar de sista förnödenheterna och nya fleecefiltar för att förstärka sovsäckarna när vi ska tälta på 3 250 m höjd i tre nätter. Temperaturen kan gå mot minusgrader nattetid. Vi får en liten inblick i marknadskvarteren i Gondar men jag vill inte fota människor utan att fråga. Däremot några landskapsbilder under fart. Vår 4-mannagrupp fick tillfälligt en folkabuss och inte de vanliga land cruisers. Det fick betydelse efter att vi passerat kontoret för nationalparken i Debark (ca 100 km från Gondar), fixat tillstånd och fått med oss en beväpnad vakt. Under pausen där såg vi smutsgam i luften. Vi for sedan inte långt förrän vi såg de första geladorna, en endemisk apa vars föda helt domineras av gräs, även rötterna äts. Vi var förstås tvungna att stanna för att titta på dem även om flera senare besök var inplanerade. Vi bekantade oss då också med den dramatiska naturen. Sedan väntade en plågsam färd i Folkabussen, ny väg håller på att byggas, men det är tveksamt att kalla den nuvarande vägen in i nationalparken för väg. Det skakade oerhört, jag höll i nacken långa sträckor, började undra vad jag gett mej inpå (vilket ytterst sällan händer). Senare visade det sig att i de andra fordonen med fungerande stötdämpning var det fullt acceptabelt, men visst kommer ny väg att vara värdefullt. När vi kom till tältcampen Sankaber med fantastiska vyer väntade det tjocknäbbade korpparet på oss liksom en lunch. Utforskningen av den omgivande växtligheten inleddes, med bla abessinsk ros och simienklematis. På vägen tillbaka till geladorna fick vi se några bushbockhonor. Långt nere på en klippavsats vid geladorna fick jag se min första klippspringare för resan och på hemvägen blev det lite närmare kontakt. Geladorna brydde sig inte särskilt mycket om oss människor men särskilt hanarna undvek ögonkontakt och vände ryggen till och fortsatte att rycka gräs. Aggressionshämmande beteende? Ungarna var lite nyfikna och sneglade på oss. Solen gick snart ner bakom de höga bergen och geladorna förflyttade sig till klippavsatserna för att komma till sina sovplatser. Vi fick se Erckels frankolin på hemvägen, senare hörde vi dess ljudliga läte vid campen. Ett nattfly hälsade på i mattältet vid middagen. Sen tog jag på mej långkalsongerna, behöll kläderna på och virade in mej i filten innan jag kröp ner i sovtäcket. Det blev tidiga kvällar och välkommet att stå upp tidigt, men jag frös inte. Vi bodde i relativt små tvåmanstält.

Djur

Gelada Theropithecus gelada

Klippspringare Oreotragus oreotragus Klipspringer

Buskbock Tragelaphus scriptus (sp decula?)

Fåglar

Tjocknäbbad korp Corvus crassirostris Thick-billed Raven 1200-4200 möh

Erckels frankolin Pternistis erckelii Erckel's Francolin 900-3000 möh

Växter

Bidens macroptera?

Trifolium acaule

Hypericum revolutum (buske, träd)

Clematis simensis

Guizotia sp

Abessinsk ros Rosa abyssinica

Salvia schimperi

Kossoträd Hagenia abyssinica

Rumex nervosus

Insekter

Tistelfjäril Cynthia cardui

Euxoa sp? tillhör nattflyn

Text från parkens hemsida nedan:

The Simien Mountains National Park in Northern Ethiopia is an exotic setting with unique wildlife and breath-taking views on a landscape shaped by nature and traditional agriculture. The natural beauties of this region have always filled visitors from Ethiopia and abroad with awe. Gentle highland ridges at altitudes above 3600 meters above sea level (m asl), covered with grasses, isolated trees (Erica &bored) and the bizarre Giant Lobelia (Lobelia rhynchopetalum) are found on the high plateau that ends abruptly at 1000- to 2000-m deep escarpments.

The margins of this high plateau consist of precipitous cliffs and deep, canyon-style gorges. In some places, the escarpment forms small elevations that offer splendid natal lookout points. The spectacular views from the observation points at Gidir Got and lmet Gogo in the center of the Park offer unparalleled panoramas along the high plateau and down to the lowland areas. Given the right meteorological conditions, views reaching up to a hundred kilometers over the valleys and the terraces of the Tekeze lowland basin are no exception. Geologically speaking, the entire highlands of the Simien mountains consist of dark Trapp basalt and bright, soft turf. They alternate and constitute a massive complex that is more than 3000 m thick. This complex was formed by volcanic eruptions in the Tertiary Oligocene-Miocene Age some 20-30 million years ago; ever since, it has been going through processes of uplifting and erosion.

The main attraction of the Simien Mountains National Park is its biosphere: the steep cliffs and the cool climate at the altitude of the Erica tree line (3600 to 4000 m asl) have created conditions that are appropriate for the survival of an ibex species (Capra walie) endemic to the Simien Mountains. Despite the severe restriction of their habitat over the last centuries, several hundred animals have survived up to the present. Apart from the Walia ibex, many other animal species are found in the Park, for example the endemic Simien fox or Ethiopian wolf, several birds of prey, the endemic Gelada baboon (Theropithecus gelada), the Klippspringer (Oreotragus oreotragus), and the bush buck (Tragelaphus scriptus). The rareness of these species formed the backbone of the concept for conservation of the area, which led to the establishment of the Simien Mountains National Park in 1969, and its listing as a World Heritage Site in 1918.

The human population living in the area adds to the distinctiveness of this special natural environment. The traditional lifestyle of the rural population and their survival in a rather harsh climate and with scarce natural resources make for the most striking impressions a visitor will have when trekking in the Park and its surrounding rural area.